FINLANDSSVENSK
T.ex. idag när vi var efter nyckeln till lokalen ( som vi skall hyra ), så var det en finsk gubbe som överlät den. Han pratade bara finska och påstod själv att vi som pratar svenska inte hade någon respekt för vårt hemland och att vi borde prata finska eftersom vi bor i Finland. Han var mycket oförskämd, och jag blev riktigt förbannad, men höll min käft stängd trots raseriutbrottet inombords. Vad vet han om vår respekt för vårt land? Vi har läst finska sedan andra klass, alltså i 10 ÅR!!!! Jag skulle mycket gärna vilja kunna prata finska flytande, men vad jag heter och var jag bor är i princip allt jag kan säga utan gramatikaliska fel. Finska är så jävla svårt.. Men egentligen så har vi som svenskspråkiga RÄTT till t.ex. betjäning på svenska på restauranger, affärer osv. Vi läser finska i skolan och jag tycker det är alldeles tillräckligt för att "visa respekt". (Dock tyder det ju på att finska undervisningen i svenska skolor är så jävla kass, eftersom vi lärt oss mer engelska på några år medan vi knappt lärt oss finska någon finska på 10 år med undervisning. BU!!!)
Jag satt och lyssnade på radio med etta örat här för någon dag sedan. Råkade bara höra nånting om någon ordförande som tyckte att man borde avskaffa svenska-undervisningen i finska skolor, och möjligtvis byta ut det mot RYSKA. Jag håller på att koka över.. VAR LIGGER RÄTTVISAN I DETTA?
Att jag har blivit förolämpad av finskspråkiga har hänt sig ofantligt många gånger. Kan inte ens räkna! T.ex när jag och min kompis Dea var i Kalajoki och satt vid ett bord på ett café på en camping där det satt en hel del campande finnar. När en fullvuxen kvinna på kanske 45 år hör att jag och Dea pratar svenska sinsemellan så vänder hon sig om, tar tag i mitt hår och river allt vad hon bara kan och orkar! Hon ropar (på finska) att om jag skall vara här så skall jag prata finska och ingenting annat, annars skulle vi inte vara i hennes närhet, för att vi faktiskt bor i Finland och att svenskspråkiga är en skam för Finland.. Detta upprepade sig ett antal gånger, som tur satt vi med några finska pojkar vi träffat, så de fick tala vett med kärringen eftersom jag inte kunde själv. För så fort jag öppnade munnen skulle hon ha kunnat drämma till mej vilket sekund som helst.
Fannys mamma var med oss till lokalen efter nyckeln, hon blev också arg på gubben och tyckte vi borde skicka en "Sur gubbe" till Vasabladet. Och jag håller VERKLIGEN med!!!!